Trafiksäkerhet börjar med bättre infrastruktur

Trafiksäkerheten ökas mest effektivt genom en kombination av fysiska och systematiska åtgärder som följer Nollvisionens principer.

Forskning visar exempelvis att vägräcken kan rädda cirka 100 liv per år i Sverige, och att 72% av singelolyckorna hade kunnat undvikas med rätt placerade räcken. Samtidigt kan minst fem liv räddas per år om hastigheten sänktes från 50-40 i tätorter, enligt Statens väg- och transportforskningsintitut.

Fysiska förbättringar av vägen:

• Installation av mitträcken minskar mötesolyckor med upp till 66%, men betongräcken är ännu säkrare än vajerräcken.
• Sidoräcken minskar avåkningar med personskada med 40%  
• Ombyggnad till 2+1-vägar med mittbarriär
• Förbättrade gång- och cykelpassager
• Farthinder och hastighetsdämpande åtgärder i tätorter

Produkter och lösningar:

• Betongbarriärer är enligt en studie av Svenska Byggbranschens utvecklingsfond säkrast och mest kostnadseffektiva.
• Pollare och avskiljare för att skydda oskyddade trafikanter
• Reflexer och markeringar för bättre synlighet
• Energiupptagande krockdämpare

Systematiska åtgärder:

• Sänkta hastigheter i tätorter
• Bättre vinterväghållning
• Regelbundna trafiksäkerhetsrevisioner
• Uppföljning av olycksstatistik för att identifiera farliga platser

Trafiksäkerhet handlar om att skapa ett vägtransportsystem som minimerar risken för dödsfall och allvarliga skador. Det är en av våra viktigaste samhällsfrågor.

Omfattning av problemet:

• I Sverige omkommer årligen cirka 230 personer och 3000 skadas allvarligt
• Globalt dör över 1,3 miljoner människor årligen i trafikolyckor
• 50 miljoner skadas, varav 4,5 miljoner får någon form av invaliditet

Varför det är kritiskt viktigt:

• Trafikolyckor är den största dödsorsaken för personer 10-24 år globalt
• Ekonomiska kostnader - trafikolyckor kostar samhället enorma summor
• Mänskligt lidande för drabbade familjer och samhällen
• Påverkar livskvaliteten och rörelsefriheten för alla

Sveriges position:

Sverige har världens tredje säkraste vägar enligt internationella rankningar. Vår Nollvision från 1997 slår fast ambitionen att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken och har blivit en förebild internationellt.

Baserat på svensk och internationell forskning är följande åtgärder och produkter mest effektiva:

Mest effektiva åtgärder (med bevisad effekt):

1. Mitträcken på landsvägar

• Bra räcken räddar upp emot 100 liv per år och lindrar skadeföljden i tusentals olyckor, enligt en rapport om vägsäkerhet av Motormännens Riksförbund
• Halverar olyckor där mittremsan korsas
• Särskilt effektivt å 70-80 km/h vägar

2. Sidoräcken vid riskfyllda platser

• Minskar avåkningar med personskada med 40%
• Kritiskt vid branta slänter (1:4 eller brantare)
• Kan rädda ca 100 liv årligen i Sverige

3. Betongbarriärer

• Säkerhetsmässigt bästa alternativet enligt SBUF-forskning
• Lägsta livscykelkostnaden av alla räckestyper
• Påverkas minst av ökande trafikmängder

4. Hastighetssänkningar

• Särskilt effektivt i tätorter och vid skolor om det kombineras med fysiska åtgärder som farthinder

Produkter med störst säkerhetseffekt:

• Betongräcken
• Energiupptagande krockdämpare vid fasta hinder
• Farthinder i bostadsområden

Reglerna för trafiksäkerhetsprodukter i Sverige styrs av både nationella och europeiska regelverk med särskilt fokus på säkerhet, miljö och prestanda.

Europeisk standardisering och CE-märkning

Produkter som vägräcken, barriärer och krockdämpare måste vara CE-märkta enligt den europeiska standarden SS-EN 1317. Detta innebär att produkterna testas för krocksäkerhet och prestanda av ett ackrediterat testinstitut innan de får användas på allmän väg. Varje produkt måste ha en prestandadeklaration som visar att den uppfyller alla krav.

Svenska regler

Trafikverket kräver i sitt dokument TDOK 2012:86 (Arbete på väg) att vissa produkter som exempelvis pollare, vissa farthinder och vägavskiljare) måste godkännas separat av Trafikverket om de inte omfattas av full CE-märkning.

För att minimera hälsorisker ska dessutom produkter som installeras på statlig väg leva upp till Trafikverkets miljöklassificering av material (grupp A-E).

Grupp A innehåller inga farliga ämnen och ska alltid användas i första hand. Motsvarar ungefär BASTA-märkning.

Grupp B kan innehålla en del farliga ämnen, men inte mer än vad som motsvarar BETA-kraven. Motsvarar ungefär BETA-märkning

Grupp C innehåller farliga ämnen och ska fasas ut.

Grupp D får inte användas i Trafikverkets verksamhet och Grupp E saknar information om innehåll och får därför inte användas.

S:t Eriks trafiksäkerhetsprodukter ingår i Grupp A och BASTA, och klarar därför Trafikverkets högsta krav på miljöklassificering.

Kapacitetsklassificering

Ett tredje krav är att produkter som exempelvis vägräcken och barriärer ska leva upp till olika kapacitetsklasser.

N1 är den lägsta kapacitetsklassen för fasta vägräcken, som vanligtvis gäller för lågtrafikerade vägar. Produkter med N1-klassificering står emot påkörningar av personbilar som väger 1500 kg som kör på en barriär i 80 km/h och 20° påkörningsvinkel.

För de flesta svenska vägar gäller kapacitetsklass N2. Där ingår produkter som klarar personbilar som väger 1500 kg som kör på en barriär i 110 km/h och 20° påkörningsvinkel.

Kapacitetsklass H2 gäller ofta vid broar och kritiska eller tunga miljöer, och de ska klara en buss på 13000 kg som kör i 70 km/h.

Högsta kapacitetsklassen heter H4b. Den används på särskilt kritiska platser som behöver maximalt skydd, och ska klara en ledad lastbil på upp till 38000 kg.

S:t Eriks betongbarriär Linebloc finns i varianter som lever upp till kapacitetsklass N1 och N2.

Basta- och Betamärkning

BASTA och BETA är miljöklassningar som används för bygg- och anläggningsprodukter i Sverige för att styra bort från användningen av farliga kemiska ämnen och främja ett giftfritt byggande. BASTA är ett dotterbolag till IVL Svenska Miljöinstitutet och Byggföretagen.

Nollvisionen är Sveriges långsiktiga mål och strategi för att öka trafiksäkerheten på våra vägar. Nollvisionen antogs av riksdagen 1997 och säger att "ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken". Målet till 2030 är att antalet omkomna i trafiken ska halveras till max 133 personer och andelen allvarligt skadade ska minska med minst 25%.

I praktiken används Nollvisionen som en systematisk och evidensbaserad arbetsmodell för att skapa ett transportsystem där människors misstag inte får dödliga eller allvarliga konsekvenser.

Målet är att våra vägar ska utformas så att människors liv skyddas även om de gör misstag, och ansvaret för trafiksäkerheten delas mellan trafikanterna, lagstiftande myndigheter, fordonstillverkare och vägbyggare.

Trafiverket och andra aktörer arbetar systematiskt med fysiska lösningar som mitträcken, hastighetsgränser och informationsinsatser och lagstiftning för att nå målet.

Många länder har tagit efter Sveriges nollvision och effekterna har varit att Sverige har ett av världens lägsta dödlighet i trafiken. 

Vägräcken, barriärer och farthinder är fysiska trafiksäkerhetsprodukter som har samma mål: att skydda människor och minska risken för allvarliga skador vid olyckor. 

Vägräcken

Syftet med ett vägräcke är att stoppa, bromsa och omdirigera fordon vid avkörning eller kollision för att hindra dem från att hamna i mötande körfält, i branta slänter, mot fasta föremål eller över broar.

Mitträcken halverar risken för möteskollisioner
och sidoräcken skyddar mot allvarliga avåkningar. 

Räcket ska fånga upp fordonet och leda det tillbaka till vägbanan under kontrollerade former och på så sätt minska och dämpa energin och krafterna. 

Räcken klassificeras utifrån olika kapacitetsklasser som N1, N2, H2 och H4b (se fråga: "Vilka regler gäller för trafiksäkerhetsprodukter".)

Barriärer

Barriärer sätts upp för att sära på trafikflöden, skydda oskyddade trafikanter eller hindra obehörig trafik. De används också vid vägbyggen för att skydda byggarbetare.

Betongbarriärer är tunga och robusta och stoppar fordon som är på väg åt fel håll.

Farthinder

Farthinder används för att tvinga ner fordonshastigheten på exempelvis bostadsgator och vid skolor för att minimera risken för kollisioner. Föraren måste sänka farten för att inte skada sitt fordon.

Farthinder kan sättas upp temporärt, eller byggas permanent med hjälp av gupp, avsmalningar eller upphöjda korsningar.

Farthinder har störst effekt i kombination med sänkt hastighet och tydlig skyltning.

För att skydda gående och cyklister krävs en kombination av fysisk infrastruktur som separear trafikslagen och sänker hastigheten i tätorter. Statistik från Trafikverket visar att separering och sänkt hastighet dramatiskt minskar risken för död och allvarlig skada.

Kommunerer med utbyggda gång- och cykelvägsnät har färre allvarliga olyckor för dessa grupper.

Vanliga åtgärder som fungerar

Gång- och cykelvägar kan separeras från biltrafik med en egen vägbana, refuger, räcken, pollare och planteringar.

Upphöjda övergångsställen som är försedda med belysning.

Skyddsbarriärer och räcken vid riskabla vägpassager, broar och trafikleder så att oskyddade trafikanter inte utsätts för fordonsrisk.

Sänkt hastighet till 30 km/h i tätorter, utanför skolor och bostadsområden.

Tydlig skyltning och användning av farthinder där många barn eller oskyddade trafikanter rör sig.

Reglerad väjningsplikt och förtur för gående och cyklister.

Belysning, breda trottoarer och bra snöröjning.

Det beror på.

Myndigheter och Trafikverket anger riktlinjer och minimikrav, medan tillverkarnas underhållsrekommendationer ska följas för varje enskild produkt.

Permanenta vägräcken och barriärer ska kontrolleras visuellt en gång per år, efter påkörning och stora väderhändelser. 

Byte eller reparation ska göras vid tydliga skador, rost, deformation eller förlorad förankring, och alltid efter kollision om inte full funktion kan garanteras. 

Temporära barriärer ska inspekteras inför varje användning, efter flytt eller påkörning. Vid minsta tecken på spricka, allvarlig deformation eller trasiga kopplingar ska barriärelementet bytas ut eller repareras.

Farthinder, pollare och andra produkter ska kontrolleras visuellt minst årligen, och repareras eller bytas vid synbara skador eller om montaget har påverkats av klimat eller väghållning.

Livslängd och utbyte

Betongbarriärer och kvalitetsräcken har ofta en livslängd på över 40 år, men kan behöva bytas eller repareras efter olyckor eller skador som påverkar deras funktion.

Vajerräcken och stålprodukter har normalt en livslängd på över 20 år och är mer känsliga för korrosionsskador och deformation, enligt en studie av Trafikverket.

S:t Eriks har betongprodukter som stärker trafiksäkerheten genom att sänka farten, separera trafikflöden och stänger av trafiken. Vi erbjuder också lösningar som ökar säkerheten vid övergångar och i kollektivtrafiken.

Farthinder

Vi har flera sorters prefabricerade farthinder som passar olika ändamål. Terrakomp-moduler kundanpassas i exakta dimensioner levereras färdiggjutna och klara att läggas på plats av hjullastare, grävmaskin eller kranbil. Form och utseende är upp till dig som kund och den stora vinsten är att du kapar anläggningstiden avsevärt gentemot att platsbygga ditt farthinder. Dessutom behöver stensättare inte utsättas för samma mängd trafik och avgaser, vilket ökar trafiksäkerheten och ger en tryggare arbetsmiljö.

Prefabricerad vägkudde
är ett annat farthinder som består helt av betong, med ingjutna kontrastmarkeringar. Den asfalteras in i gatan och sänker hastigheten på trafiken.

Trafidämp farthinder är små prefabricerade platågupp som effektivt sänker farten och ökar säkerheten i trafiken - särskilt vid skolor och övergångsställen i bostadsområden.

Separera trafikflöden

Det finns ett antal olika produkter i vårt sortiment som kan användas för att separera trafikflöden och minska kollisionsrisken.

Pollare skyddar gångstråk, gågator och stadsrum från fordonstrafik. Eftersom de är av betong är de svåra att forcera.

Trafikavstängare är tunga betongkonstruktioner som placeras för att hindra fordonstrafik vid torg och andra offentliga platser. De kan fås i en stor mängd olika former och storlekar.

Terrakomprefuger
separerar mötande trafik och minskar risken för frontalkrockar. Det är måttanpassade prefabricerade betongelement som håller en evighet och minskar anläggningstiden. Därför ökar Terrakomprefuger också säkerheten vid vägarbetet som monterar dem.

Linebloc har flera användningsområden – de kan användas som temporära betongbarriärer som skyddar vägarbetare från passerande fordon, men de kan också användas istället för ett mitträcke eller sidoräcke av stålvajer. Hållbarheten är gott över 40 år och därför blir livscykelkostnaden låg jämfört med alternativet.

Trafikblock tillverkas av natursten, och är ett exklusivare alternativ till trafikavstängare av betong.

Gatukantstöd grävs ner i marken och skapar en kant (barriär) för fordon vid refuger och trottoarer. De finns i en rad olika profiler, radier och dimensioner

Säkrare övergångar och kollektivtrafik

Busshållplatskantstöd hjälper till att handikappanpassa busshållplatser. Den knottriga ovansidan förbättrar halkskyddet och den släta sidoytan minskar däckslitaget när bussens däck skaver mot kantstödet.

Valmplattor har många användningsområden. Den har en pyramidformad ovansida som skapar starka vibrationer om du kör på den med ett fordon eller en cykel. Det "väcker" föraren och tvingar ner hastigheten. Använd den i refuger, rondeller, som skiljeremsa mellan gata och gång- och cykelväg, eller i anslutning till busshållplatser.